Illustration av kvarteret Nya Tider - Eviga Ideal. Byggherre: Svea Fastigheter. Arkitektkontor: Nils Freckeus/Odinviken (Från Upplands Väsbys kommuns hemsida)
Illustration av kvarteret Nya Tider - Eviga Ideal. Byggherre: Svea Fastigheter. Arkitektkontor: Nils Freckeus/Odinviken (Från Upplands Väsbys kommuns hemsida)
Stilarkitekturens renässans i Upplands Väsby?
Är stilarkitekturen den nya folkliga arkitekturen? Den är uppenbarligen populär bland folk, åtminstone om den ställs bredvid den nutida, så kallade modernistiska, arkitekturen. Orsaken till detta är att mycket av den nutida arkitekturen är av ganska dålig estetisk kvalité. Men historisk sett är stilarkitekturen inte speciellt folklig. Den omhuldades av en välbärgad borgarklass och hade sin storhetstid under 1800-talets senare del. Det var visserligen arbetarklassen som byggde husen, men det var inte arbetarna som bodde i dem. Borgerligheten och deras arkitekter hämtade inspiration från kungarnas och furstarnas renässans- och barockarkitektur. 1800-talsarkitekterna åkte ned till Frankrike och Italien för att studera de tidigare epokernas glansfulla byggnadskonst. Detaljerna kunde de hämta i så kallade mönsterböcker där olika typer av ornamentik presenterades. När de kom hem fyllde de sina husfasader med kolonner, maskaroner, segmentbågar, frontoner, balusterräcken mm.
Det som skiljer 1800-talets stilarkitektur från dagens är för det första att arkitekterna då var mycket kunnigare, många hade gått den långa vägen och börjat som byggnadshantverkare. För det andra var 1800-talets byggande hantverksmässigt. Det är det inte idag och det syns direkt om man studerar detaljer. För det tredje arbetade 1800-talets arkitekter med naturmaterial som tegel, granit och kalksten, även om mycket av ornamentiken också var i gips och puts. I dagens arkitektur dominerar betong och plast, dock med en hel del inslag av glas och trä.
Arkitekt Nils Freckeus har vunnit en arkitekttävling för utformningen av ett kvarter i Upplands Väsby. Arkitektupproret har på sin Facebook-sida uttryckt sitt stora gillande av förslaget och skriver bland annat att det ”har omsorgsfullt utformade fasader i tre olika stilar. De uppdelade fasaderna bidrar till ett varierat gaturum och bebyggelsen ansluter fint kring det föreslagna torget." Man avslutar med att vi ska ”visa hela Sverige att vi äntligen har börjat bygga vackert igen." (Arkitekturupproret, Facebook 2022-11-01). Men håller arkitekturen för en detaljerade granskning? Jag gör en jämförelse mellan ett hus från 1800-talet och arkitekt Nils Freckeus hus. Detaljerna gör huset. Dagens stilarkitektur kan kanske se bra ut på en konstruerad bildillustration, men när man tittar närmare på den så krackelerar estetiken. Folk kommer troligen snabbt att tröttna på de klumpiga och ogenomarbetade detaljerna. Med tanke på dagens material kommer detaljerna troligen också snabbt slitas ner och se ganska sjaskiga ut. Risken är att stilarkitekturens renässans slutar med ett bakslag på grund av att förutsättningarna när det gäller byggmetoder och byggmaterial saknas i dagens Sverige.
1800-talets stilarkitektur. Präglat av balans mellan det bärande och det burna. Fina detaljer. Materialen får framträda. Väl bibehållet efter över 130 år.
Dagens stilarkitektur. Klumpiga ornament som verkar upphängda på fasaden. Porten ser ut som en källardörr. Det finns inget samspel mellan porten och ornamenten. Den genomgående vita färger gör att hierarkin mellan ornamenten försvinner.