Den nygotiska porten till Galärvarvet, ritad av Fredrik Blom och uppförd 1824, foto Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons.
Den nygotiska porten till Galärvarvet, ritad av Fredrik Blom och uppförd 1824, foto Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons.
Den borgerliga nystilsarkitekturen
ca 1830-1910
I början av 1800-talet inleddes en förändring i de svenska städerna i och med att skikt av borgerligheten, framför allt handelsmän och manufakturägare, började tjäna ganska bra med pengar. De fick råd att bygga till och förändra sina hus eller till och med bygga nytt. Man fick möjlighet att anlita arkitekter, något som var mycket sällsynt tidigare. De nya husen fick en rikare utformning än förut, det gällde först trähusen, men så småningom också stenhusen. En del handelsmän lät ornamentera sina hus med arkitektoniska symboler som skulle visa vilken verksamhet som fanns i huset, till exempel apotekare. Man började markera entrén till husen med frontoner och pilastrar och ge fönstren rikare omfattningar. Det här var början till borgerlighetens erövring av arkitekturen. Tidigare hade arkitektur, i meningen arkitektritade hus, i stort sett varit förbehållet kungamakten, adeln och kyrkan.
Första gången man nämnde ordet stil i arkitektoniska sammanhang i Sverige var troligen i ett modemagasin i slutet av 1810-talet. Man visade där skisser på trädgårdsmöbler och ett litet hus i götisk eller gotisk stil. Ett av de första byggnadsverken i nygotisk stil var Fredrik Bloms port till Galärvavet som uppfördes 1824. Arkitekterna blev allt mera medvetna om att arkitekturhistorien bestod av olika stilar som hade sina speciella kännetecken. Gotiken, till exempel, kom från de gotiska katedralerna i bland annat Frankrike. Borgerligheten i städerna anammade den här synen på arkitekturen och troligen började man efterfråga byggnader i speciella stilar.
En av de första byggnaderna i nyrenässans var Brunkebergs hotell i Stockholm som ritades av Per Axel Nyström och uppfördes 1837-1841. Det var inget hotell i dagens mening. Byggnaden bestod av lyxlägenheter där förmögna borgare bodde under längre tid. Där bodde bland annat Lars Johan Hierta och Albert Bonnier. Nyrenässansens inspirationskälla var renässansens byggnadsverk i framför allt Rom och Florens. Kännedom om de olika stilarna var troligen en viktig del av utbildningen för den växande kåren av arkitekter. Till sin hjälp fick arkitekterna så småningom också så kallade mönsterböcker där man kunde hitta ritningar och bilder på allt från hela byggnader till minsta ornamentikdetaljer i de olika stilarna.
Under nystilarkitekturens kulmen byggdes Sundsvalls Stenstad efter den omfattande branden 1888 då i stort sett hela centrala staden brann ner. Här kan vi hitta nygotik, venetiansk nyrenässans, nederländsk nyrenässans, nybarock och morisk stil. De verksamma arkikterna visade inte bara sin stora kunskap i arkitekturens stilar utan också sin färdighet i att komponera fasader, använda olika byggnadsmaterial och lyfta fram detaljer. Vi ska heller inte glömma alla de skickliga hantverkare som byggde husen och var de som omsatte arkitekternas visioner till verklighet. Husens byggherrar var grosshandlare, sågverkspatroner och andra förmögna borgare.
Kring sekelskiftet 1900 förändrades det svenska samhället igen. Konkurrenskapitalismen övergick i monopolkapitalism och den svenska borgarklassen började få allt starkare intressen utanför landets gränser. Det växte fram en nationalistisk rörelse som också påverkade arkitekturen. Samtidigt uppstod en kritik mot stilarkitekturen bland unga arkitekter. När man kunde köpa färdiga ornament på postorder från Tyskland hade det gått för långt. De unga arkitekterna tyckte att stilarkitekturen var falsk och full av krimskrams.
Torrlösa kyrka i Skåne, ritad i nyromanik av Carl Georg Brunius 1849, foto Jorchr, W C.
Nyrenässans, Brunkebergs hotell i Stockholm ritat av Per Axel Nyström, teckning av Ferdinand Tollin 1841.
Nygotik, Rudbecksgymnasiet i Örebro byggt 1866, foto I99pema, W C:
Nybarock: Valfrid Karlsons förslag till Riksdagshus 1889.